En mil, förvisso...

Men med vissa små inslag av promenad. Inte nog med att jag inte riktigt är i form för en mil, det är dessutom jobbigare att jobba med dubbar. Å andra sidan räknar jag med att det ska bli extra lätt att jogga när det blir barmark, så jag ser detta ändå som en slags träning också.

Nu var det väl inte så där mega-smart av mig att välja just denna runda med tanke på att den börjar med nästan 900 meter svagt motlut.

En stund kände jag mig himla besviken, varför ska jag inte kunna jogga en mil när alla andra fixar det, liksom. Men sen slog väl enorfinerna på och jag kände humöret stiga. Vad gör väl det om jag måste gå en minut emellanåt, jag motionerar ändå över en timme, och det är inte alls dumt.